Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der Kahlenberget sträcker sin blå mur, liksom för
att undanskymma Snöberget, som der bakom
lyfter sin hjessa öfver skyarna; i norr ser man, strax
bakom rika vinberg, de höga, med ek och bok
bekransade, Karpatherna; i söder ruinerna vid
Wolfs-thal och Hainburg och hela Donaus slingrande
flodbädd, samt i öster hela Ungerns bördiga slätt,
som synes förena sig med horisonten, utan
hvilopunkt för ögat. Nedanför berget ligger nu hela
Pressburg, med sina torn och palats, förbi hvilka
Donau, bred som en sjö, tumlar sin ilande våg,
liksom hade den brådt ut till Svarta hafvet.
På några dagar hade jag nu kunnat vara i
Kon-stantinopel, inom en dag i Ofen; i stället återför
jag, efter att i Pressburg och dess nejd hafva
skådat och inhemtat allt märkligt, landvägen till Wien.
Snart måste jag taga farväl från den glada,
trefliga kejsarstaden. Det hör till en resandes öde,
att ej få glömma sig qvar på något ställe. Han
gör bekantskaper, för att snart åter sakna dem,
och knyter band, för att se dem inom några veckor
upplösas. Hvad intressant och skönt finnes på en
ort, det tager han med sig i minnet, det fasthåller
han troget; men framåt, framåt går alltid hans väg,
af sked heter hans lösen, och saknaden är hans enda,
trogna reskamrat. Så är det med resan genom
Europa; och är det väl annorlunda med resan genom
lifvet? Den förra är blott en bild af den senare.
Jag är emellertid glad, att hafva lärt känna
Wien, och ändå mera glad, att jag nu kommer
derifrån. Denna nöjenas stad, med sitt sprittande
folklif, utöfvar en egen trollmakt öfver den all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
