Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas rörelse. Detta frapperade den gamle, som
några dagar derefter sade mig, att han beslutat,
det jag borde studera. Detta hade länge varit
min hemliga önskan, ehuru jag ej vågat framställa
den. ’Du kan, sade han, hos mig numera
ingenting lära, och jag tror dig vara född till något
bättre. Om så är — tilläde han — så glöm ej
att derför tacka det godas gifvare.’ Jag anmärkte
häremot min medellöshet; men han sade mig, att
Herren förser väl offret, och han skulle ej glömma
mig. ’Du bör resa till din äldste bror, till
hvilken jag redan skrifvit härom/»
Denne äldste broder, Lars Gustaf Tegnér,
vistades då — det var i början af året 1796 —
halfannan mil från Hög valta, på Malma gård* i
Nors socken, såsom handledare för kapten C. J.
Löwenhjelms söner. Han hade allaredan, i ädel
täflan med sin yngre broder Elof, tagit filosofie
kandidat-examen i Lund med stor utmärkelse, och
begge väntade de nu sin lagerkrans vid snart
instundande promotion, der hedersrummet* af
allmänna rösten var bestämdt åt den äldre brodern,
men af fakulteten tillerkändes den yngre. I högsta
måtto flärdfri och anspråkslös, skylde Lars Gustaf
Tegnér under en blyg yta stora kunskaper och
den ädlaste karakter. Hans menlösa sinnelag höll
honom helst i skuggan, och det inre värdet
förrådde sig genom skygghet för alla yttre
utmärkelser. Elof Tegnér var en mera glad, sprittande,
jovialisk natur. Öppen för umgängets behag, kryd-
* Före 1811 gafs vid magisterpromotionerna i Lund blott
ett hedersrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
