Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska akademien tillerkände på högtidsdagen
1811 stora priset åt poemet Svea, som hördes med
sorl af beundran och snart i tusentals afskrifter
flög genom landet. Det var sjunget ur folkets
bröst. Det var diktadt i Rämens skogar.
Tegnérska poesiens morgon flammade nu i sitt
klaraste guld. På gränsen mellan tvenne smakens
olika åldrar hade detta poem stält sig, hyllande
och försonande dem begge. När skalden mot dess
slut plötsligt bryter den lugna, afmätta, högtidliga
versstråt, der moln af fosterländska sorger
urladdat sig i åskor af medborgerlig harm, och han
med ens i dityrambiskt rus störtar sig i ett
solbad af profetisk hänryckning, och nu i en
hägrande syn ser eldsdragen af Sveas framtid, mellan
kamp och seger, mellan norrsken och stjernor,
mellan fornmytiska dimbilder och historiska
hjelte-vålnader; då motstår honom intet svenskt hopp,
ingen estetisk formlära; då nedrifver han, på
samma gång med framtidens slöja, äfven diktens
föråldrade skiljemärken.
Tegnér infann sig i Stockholm i början af 1812.
Han knöt här personlig bekantskap med de
återstående länkarna af Gustaf III:s vittra hofkrets,
med Nils v. Rosenstein och Leopold, med
Oxen-stjerna och Adlerbeth. Äfven med en annan, en
yngre krets af snillrika män, som ur svenska
forn-häfder och svenska fornsånger åter ville besvärja
fram nordisk ära och kraft, trädde han i nära
beröring. Han ingick, under namn af Bodvar Bjarke,
i Götiska förbundet och lemnade till tredje häftet
af Iduna, som samma år trycktes, sina oförgätliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
