Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattas af den, som vet, med hvilken kärlek jag
varit fästad vid min vetenskap, vid mitt
lärarekall och, ej minst, vid mina åhörare. Inom
vetenskapen kan jag möjligen hoppas, att under min
återstående tid ännu förmå uträtta något, men
mitt lärarekall är nedlagdt och några åhörare eger
jag icke mer. Mötet med dem på lärosalen var
för mig alltid förr den käraste af dagens timmar.
När den slog, gladde jag mig, att min stund var
inne. När jag nu hör den slå, erinras jag blott
om, att min tid är ute. Dock prisar jag mig
lycklig, att äfven andra minnen än blott saknadens
följa mig i den växande skuggan af min
ensamhet. Minnet af tillryggalagda mödor är ljuft, när
det åtföljes af öfvertygelsen eller åtminstone af
hoppet om, att de icke varit förspilda. Jag eger
för detta hopp en borgen i många lofvande
lärjungar; och der jag ej hunnit mer än att plöja,
skola andra så; der jag sått, skola de skörda. Har
man arbetat med fröjd, blifver ännu minnet deraf
en sådan. Icke mindre ljufva äro mig de talrika
hågkomster jag i öfrigt förvarar af de mångfaldiga
förbindelser, i hvilka jag här stått till en ungdom,
under vexlande generationer sig alltid lik, full af
mod och glädje, hoppgifvande, kunskapssökande,
intelligent. Ännu hör - jag i edra sköna sånger
mer än ett återljud från den tid, då jag sjelf var
ung, då jag med öfversvallande känsla diktade till
vårens ära; O hur härligt majsol ler; då jag till
Geijers toner satte de orden, hvarmed I nyss
hel-saden mig: Stilla skuggor breda sig i qvällen; då
jag till Tullbergs marsch gaf text, genom att fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
