Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den frommes suck dit uppåt flyr,
Och hörs af den, som verldar styr;
Sin stilla bön, sitt lugna bo
Han läser glad — och går till ro.
I drömmens skugglek ser hans blick
Mer, än han vaken skåda fick.
För mörkrets magt är han ej rädd,
Ty englar vaka vid hans bädd
Och flägta bort ur drömmens dal
Hvar åskfylld sky, hvart tårfullt qval.
Mot sjelfva solen kan han se,
Ty deras vingar skugga ge.
Nu hör han klara harpoljud,
Och drömmer, att han är hos Gud,
Der jordens suckar smälta för
Den helgonsång, som tjust han hör.
Han ville stämma in sin ton,
Men sjunker stum för skaparns thron.
När stjernan genom fönstret ser,
Hur saligt han i drömmen ler,
Hon sörjer, att han ej får dö
Just nu, och flyga till sin ö.
Hvi passar Döden icke på,
När själen renast han kan få?
Tyst, som ett grafkor, jorden är,
Och månen, som en lampa, der
Sitt klara skimmer breder ut;
Men snart är nattens andakt slut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
