Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN i:XDA STCNDEN’.
Snart evighetens blommor knoppas,
När vissna kinden sjunker in;
Jag på din nåd, o fader hoppas;
O låt mig evigt blifva din!
o o
Jag syndat har, förlåt min skuld,
Och var mig än i döden huld.
Till himlen vill Du åt mig spara,
Den fröjd, hvars försmak var ditt blod
Och der de vägar mig förklara,
Som jag härnere ej förstod.
För mig då öppnas fridens port.
Och allt Du evigt väl då gjort.
Så går jag trygg den korta vägen,
Som än för mig kan vara qvar.
Låt mig hvar dag få klappa trägen
Uppå ditt hjertaf, Gud, min far!
Och sista stunden koinme skön
Som Amen på min sista bön!
Den enda stunden*.
(1838).
Ibland tusen glada stunder,
Som jag haft och mist, — hvad under!
Trogen blef en enda blott;
En, då under bitter smärta
Jag förnam uti mitt hjerta
Honom, som i döden gått.
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
