Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon fylde sin plats i de gyllne gemak
Af konungens lysande borg;
I tjäll, för lågt att der kunna gå rak,
Hon möttes af armod och sorg.
Hon egde juveler och perlor och guld,
En prydnad i konungens borg;
Hon egde en hand, som strödde dem huld
Till lindring i armod och sorg.
Som maka ett mönster, ett mönster som mor.
Hur hon sörjes i konungens borg!
Men att hennes kärrlek för alla var stor,
Det vittnar nu allas sorg.
Hur qvihnan kan tjusa i skönhetens vår,
Hvem såg det hos henne ej förr?
Derom gick i forna, i lyckliga år
En saga från dörr och till dörr.
Hvad qvinnan kan båra — hvem har det ej märkt
Hos henne i konungens borg,
Der Gud de förgråtna ögonen stärkt
Att le inidt i svidande sorg?
Här sörjer en dotter, här sörjer en son
I konungens ensamma borg.
Att landets moder har fallit ifrån,
Det fyller ett folk med sorg.
Välsignande henne, som från oss har flytt,
Vi blicka mot himmelens borg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>