Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med trots mot sitt öde han ropar: kom!
Han tror på sin lyckliga stjerna.
Och tusen planer nu hvälfva sig om
I denna kongliga hjerna.
Ett varnande ord om mord och försåt
Man honom räcker, han ler deråt,
Han tror på sin lyckliga stjerna.
»Jag är ju här bland mitt , trogna folk»,
Så stolt i sitt sinne han tänker. —
Men nu slipas en knif och nu hvässes en dolk,
Mordvapnet i skymningen blänker.
De svartas liga sig samlat re’n. —
I slottets salar går kungen all-en,
An stora tankar han tänker.
Då sjunker i Mälaren solen re’n,
Han står mot ett fönster lutad,
Han ser hennes sista blodiga skeri
Och tänker: pjesen är slutad.
Som toge han afsked af gator och torg,
Han länge tankfull står i sin borg,
Mot ett af dess fönster lutad.
Och scenen förändras. På nöjenas golf
Snart sväfvar han ledig och modig.
Men uret har ännu ej slagit tolf,
Han ligger der sårad och blodig.
O Svea folk! Jag frågar dig nu,
Du säger, på honom ej trodde du,
Men säg, hur kunde han tro dig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
