Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager / 7 (1891) Author: Erik Bore Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärgsmansgårdarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den nya prydnaden. Såsom något anmärkningsvärt plägar
anföras, att bärgsmannen Erland Larsson i Bärgsmanshyttan redan
år 1835 hade sin nybyggda tvåvåningsgård fullständigt inredd
ock möblerad samt försedd med tapeter.

Mattor, väfda af nöthår, användes på golfvet. Trösklarna
gjordes mycket höga i slutet af 1700-talet, men detta bruk
försvann i början af innevarande århundrade. Eldstäderna
utgjordes af öppna spisar samt järnkakelugnar äfvensom af gula
eller gröna kakelkakelugnar. Blommiga kakelugnar fick man
ock se, men dessa voro äldre än de enfärgade.

Hvardagsrummet, som var större än något af de andra
rummen, var möblerat med en eller flera stora träsoffor, ett
träbord, en väggklocka af den välbekanta Mora-sorten, ett
väggskåp m. m. Hälgdagsstugan stod merändels oeldad ock
begagnades endast sällan, ty bärgsmannen såg ej ofta gäster hos
sig, ehuru hvarje sådan alltid var välkommen, när han anlände.
Köket var ej stort. Kärlen voro uppställda på hyllor efter
alla väggarna. Tallrikarna voro af trä, tenn ock ler; bunkar
ock kittlar af koppar ock mässing. Gaffel förekom på många
ställen icke vid måltiderna. Husbonden spisade ofta vid ett
särskilt bord i hvardagsrummet, under det tjänstfolket åt i
köket; han nyttjade silfversked, tjänstfolket träskedar.

Här kan anmärkas, att bärgsmännen älskade att förse sig
med föremål af silfver, t. ex. bägare, tumlare, kaffe- ock
gräddkannor samt »dalrar» af silfver. På bägarnes utsida funnos
merändels initialerna till egarens namn ock bostad inristade.
Inskriften

P P S G H

betydde sålunda Pär Pärsson,
Gammelhyttan. På en auktion i Nora socken år 1889 försåldes en dylik
gammal silfverbägare, vägande 120 ort. På brännvinsflaskorna
nyttjades ofta silfverholk med en silfver-»ked», fästad vid den
likaledes silfverbeslagna korken.

I bärgsmansgårdarna i Nora ock Lindes socknar funnos
stundom på väggarna ock i taken stora, men skäligen grofva
målningar med allehanda figurer, såsom foglar, kransar,
blommor, blomkrukor, harpor samt — änglar ock täxtade bibelspråk,
omgifna af sirater. Ifrågavarande målningar förekomma
numera ytterst sällsynt, beroende därpå att många af de gamla
gårdarna blifvit nedrifna eller också väggarna blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>