Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes bestämmelse bära en alltför ensidigt jordisk
prägel. Beundransvärda blad hafva redan blifvit skrifna
under intrycket af, att det gifves en universel
mensklighet, för hvars tillvaro vi ej göra oss reda, och
som icke dess mindre på alla sidor omgifver oss i
den oändliga rymden. Psychologerne hafva frågat
sig, om ej vår själ en dag kunde komma att bebo
andra verldar, och om ej då det eviga lifvet,
afklädande sig den hemska anblick under hvilken man
hittills framställt det, hädanefter kunde och
följaktligen borde upptagas bland ämnena för deras
studier. Naturforskarne hafva sökt förklara skapelsens
gåta och slutändamålens mysterium, genom att höja
sig till dessa aflägsna stjernor, hvilka tyckas vara
andra jordar, i likhet med vår förlänade menskliga
nationer till bostad. De nyfikna — och hvem är
ej det? — hafva rådfrågat horisonten, sökande att
utgissa hvilka slags varelser kunnat uppslå sina tält
deruppe. Slutet blef dock alltid, att hvar och en
tviflade på existensernas verkliga tillvaro i dessa
verldar och snart återföll i de tomma gissningarnas
dimhöljda afgrund.
Den filosofiska vissheten om verldarnas flertal
finnes ej ännu, emedan man icke grundat denna
sanning på undersökningen af de astronomiska fakta
hvilka bevisa den; och man har på sednare tider
sett ansedda författare ostraffadt få höja på axlarna,
när talet föll på de bebodda planeterna, utan att
mån, genom att framdraga fakta, kunnat svara dem
eller slå dem med deras egna orimliga påståenden.
Ehuru denna fråga af många anses ega högt
filosofiskt värde, men omgifvas af ogenomträngliga
hemligheter; ehuru den för andra ej är annat än
en förvägen nyfikenhet, närmande sig det fåfänga
sökandet efter det stora obekanta; hafva vi dock
alltid betraktat den som en af filosofiens vigtigaste
frågor; och alltifrån den dag då vi, gripna af den
djupa öfvertygelse som långt före hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
