Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra. Anaximandros påstod, såsom sedermera
Epikuros, Origenes och Descartes, att verldarna tid efter
annan förstördes och sedan återbildades genom nya
föreningar af samma elementer. Pherecydes från
Syros, Diogenes från Apollonia och Archelaos från
Miletos ställde sig liksom de föregående bland
adepterna af vår lära; de trodde dessutom, att en
intelligent, immateriel kraft styrde öfver
himlakropparnas sammansättning och ordnande. "Till och med
under dessa aflägsna tider," sade vår olycklige Bailly
[1],
"antogs åsigten om verldarnas flertal af alla de
filosofer hvilka egde nog snille, för att fatta huru stor
den är samt huru värdig naturens upphofsman."
Anaxagoras framställde månens beboelighet såsom
en filosofisk trosartikel och påstod, att den, i likhet
med jorden, var försedd med vatten, berg och dalar
[2].
Ryktbar anhängare af jordens rörelse, är det
anmärkningsvärdt, att denna hans åsigt uppreste mot
honom en mängd afundsmän och fanatici, samt att
han blef förföljd och med möda undgick döden,
emedan han vågat påstå, att solen var större än
Peloponnesos; sålunda varande en föregångare för
Galilei. Det tyckes som om i verkligheten en
olycksalig slöja ständigt skulle undandölja sanningen för
jordens barn.
Pythagoras, den förste grek som bar namnet
filosof, lärde offentligt, att jorden var orörlig och
att stjernorna rörde sig omkring henne, under det
att han för sina gynnade lärjungar förklarade sig
tro på jordens rörelse som planet och på flertalet
af verldar. Den frejdade författaren till den
Himmelska Lyran uppställde den åsigten, att allt i
verlden blifvit ordnadt efter de lagar som bestämma
menniskan; sålunda antydande Keplers Harmonice
Mundi samt matematikens empiriska lagar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
