Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Jorden och tysken Christiern Wolff i sin
Gosmologia generalis; William Derham i sin
Astro-Theologik; Georg Cheyne i sitt arbete: Den
naturliga filosofiens principer; den namnkunnige theosoien
Emanuel Svedenborg, som skref sin Arcana
coelestia — och må vi jemte honom omnämna alla de
spiritualister, hvilka voro i stånd att fatta hans
mystiska ord, från och med det nya Jerusalems
apostlar till och med våra samtida på andra sidan
Atlanten, hvilka tillhöra hans skola. — Till listan på
förstnämnde filosofer bifoga vi: Voltaire i hans
allmänt kända roman Micromegas och i hans filosofiska
fragmenter [1]; Buffon i sina Naturens Epoker;
Condillac i sin Logik; Delormei i sitt arbete: Det stora
Solåret; Lambert i sina Kosmologiska Bref;
Marmontel i "les Incas"; Bailly i sin historia öfver
Forntidens Astronomi; Lavater i sin Fysionomik;
Bernardin de S:t Pierre i sina Naturens Harmonier;
Diderot och de förnämsta redaktörerne af
Encyklopediens trots d’Alemberts: Man vet platt intet derom;
Dupont de Nemours i sin Filosofi öfver
Verldssystemet; Emanuel Kant i sin Himlens allmänna
Naturhistoria; de filosofiska poeterne Goethe, Herder,
Krause och Schelling; de ryktbaraste astronomerne:
Bode, Ferguson, William Herschel, Lalande och
Laplace; slutligen besjöngo en hop poeter, såsom
engelsmannen Young, Hervey, Thompson,
Saint-Lambert och Fontanes verldsalltets storhet och de bebodda
verldarnas prakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
