Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häpnadsväckande verldsbyggnaden ej såge hemvist för andra
slägten af lefvande väsenden"
[1].
Denna historiska framställning har förberedt oss
till en förnuftig undersökning af vår lära och
meddelat oss den undervisning, hvarvid det är nyttigt
att ett ögonblick dröja: att alla åldrars framstående
män, som studerat naturens arbete, blifvit mäktigt
gripna af hennes oerhörda fruktsamhet och fattat
galenskapen hos dem som velat begränsa hennes
verksamhet till vår lilla enstaka boning. Om
vittnesbördens auktoritet och åsigternas samstämmande
utgöra grunden för den historiska vissheten, så stöder
sig läran, vi försvara, på ett oantastligt förnuftslut,
hvarmed man länge åtnöjt sig i fysiken, astronomien
och filosofien, och som ännu i dag tjenar till
grundval för våra flesta vetenskaper. Men vi äro ej
okunniga om att, då det handlar om spekulativa läror, såväl
som om vetenskaper grundade på observationer,
hvarken åsigternas och vittnesbördens antal eller
vigt äro en tillräcklig garanti för dessa lärors
sanning, och att man i vidsträckt mån måste begagna
förnuftets granskningsrätt och ej gifva vika för annat
än bevis eller åtminstone för en filosofisk visshet.
Derföre skola vi nöja oss med följande slutsats för
alla de fakta som förut blifvit framställda:
Naturens studium alstrar och befäster inom
menniskoanden idéen om tillvaron af flera verldar.
Huyghens yttrade för ett hundra femtio år sedan:
"Menniskor, hvilka aldrig haft någon kännedom om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
