Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödslighet, den andra, som existerar under samma
vilkor, äfven borde dela samma Öde.
På omkring 37 millioner mils afstånd från solen
finnes mellan planetbanorna en zon, med en bredd af
nära 30 millioner mil, hvilken fordom tyckes hafva
varit skådeplatsen för någon storartad omhvälfning.
I sjelfva verket har man i denna region, hvarest
astronomerne hoppades finna den planet, som de
allmänna naturlagarna förlade mellan Mars och Jupiter,
— en planet, hvars tillvaro sedan länge förkunnats
af Kepler, Titius och andra, — redan funnit 75
planet-fragmenter, hvilka, oberoende af hvarandra,
tillryggalägga sina banor omkring planetsystemets
gemensamma medelpunkt. Måhända hafva, om man
vill antaga den sannolikaste kosmogoniska teorien,
dessa asteroider tillkommit i tidernas början genom en
sönderdelning af det kosmiska bälte som borde bildat
planeten; måhända äfven, att de äro fragmenter af
en verld, som fordom fanns på denna punkt af
planetsystemet, och hvilken söndersplittrades af en
inre geologisk revolution, som utkastade spillrorna
i rymden och utsläppte de fängslade gaserna, hvaraf
de planetariska kometerna sedan möjligen kunnat
bildas.
På andra sidan om de teleskopiska
planeternas zon sväfvar Jupiters kolossala klot i en bana,
som ligger nära 75 millioner mil aflägsnad från
solen. Oaktadt hastigheten af hans rotation omkring
hans axel, hvilken fullbordas på mindre än 10
timmar och följaktligen endast ger fem timmars dag,
så är hans är dock tolf gånger längre än värt och
lians invånare räkna endast åtta år under den tid
vi räkna ett sekel. Denna verld, som är 1414
gånger större än vårt lilla klot, omgifves af en
atmosfer, hvari ständigt tunga, moln simma, hvilka för
oss undandölja deri geografiska bildningen på hans
yta; man vet i alla händelser att starka
meteorologiska rörelser ega rum på denna planet, vare sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
