- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
88

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lemna bifall till deras oförskämdhet, tror jag, att
planeterna, som rulla omkring solen, äro lika många
bebodda verldar, och att fixstjernorna äro lika många
solar, omgifna af sina planeter, d. v. s. verldar,
hvilka vi ej kunna se härifrån till följd af deras
litenhet och emedan det reflekterade ljuset ej kan
tränga fram ända till oss. Huru, uppriktigt taladt,
kunna inbilla sig, att dessa så kolossala klot ej äro
annat än ödemarker och att vårt, emedan vi bo
der, endast blifvit skapadt för ett dussintal små
högmodiga matadorer? Huru! emedan solen mäter
våra dagar och år, är det derföre sagdt, att hon ej
blifvit skapad för något annat ändamål, än för att
hindra oss ifrån att köra hufvudet i väggen? Nej,
denne synlige Gud belyser mannen ungefär på samma
sätt som konungens fackla belyser bäraren, som går
förbi på gatan."

Detta sista hugskott är, i förbigående sagdt,
måhända något på sidan om sanningen, men i alla
händelser står det denna närmare än den motsatta åsigten
som den bekämpar. Återvändom till våra planeter:
oss återstår ännu att taga i betraktande de olika
planeternas tätheter och massor, och dessa sista
betraktelser skola förena sig med de föregående, för
att stadfästa vår åsigt, att jorden ej af naturen
begåfvad med något utmärkande privilegium. På det
man må kunna bilda sig en någorlunda riktig
föreställning om dessa tätheter, skola vi uppgifva dem
genom att jemföra dem med tätheten hos kända
ämnen. Sålunda är solens täthet något större än
stenkolets, Mercurii något mindre än guldets.
Tätheten hos Yenus och jorden är lika med
jernoxiden ; hos Mars lika med den orientaliska rubinens;
hos Jupiter något större än ekens; Saturnus har
granens täthet, han skulle flyta på vatten som en
lätt träkula; tätheten hos Uranus motsvarar
brunkolets och hos Neptunus bokens. Om vi nu
anmärka, att, med jordens täthet tagen såsom enhet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free