- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
92

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samhet ej tillväxer i samma förhållande som
tyngden tilltager, det skulle vara förenadt med stora
svårigheter att röra sådana enorma massor; då
deremot i hafvet djurens specifika vigt tillåter dem
att med största lätthet simma i ett medium för
hvilket de blifvit skapade. Vi kunna utsträcka
grunderna för vårt påstående, om vi taga i betraktande
skiljaktigheterna af de medier i hvilka andra
verldars väsenden lefva: det som af observationer visas
vara fallet för jorden, utsträckes af analogien till
planetverldarna i allmänhet. Må man af
tyngdskilnaden, man finner emellan den ena eller andra
verlden, döma till skiljaktigheterna som måste
förefinnas emellan dessa verldars lefvande väsenden. En
kilogram af någon jordmateria skulle minskas till
några få grämmer, om den flyttades till någon af
småplaneterna, och stiga till nära 30 kilogrammer
på solens klot; en jordmenniska om 70
kilogrammer skulle på de förra vara utomordentligt lätt,
medan hon vpå solen skulle uppnå en vigt af mer
än 2000 kilogrammer. "Man skulle på Pallas
sannolikt kunna falla från fjerde våningen, utan att göra
sig mer skada, än att här hoppa ned från en stol;
då deremot det minsta fall på solen, förutsatt att
man der kunde hålla sig upprätt ett enda ögonblick,
skulle sönderbryta kroppen i tusen stycken, som om
han blifvit sönderkrossad i en kopparmortel" ’).

Huru obetydliga än dessa sist anförda
anmärkningar kunna tyckas, lämpa de sig dock till att
upplysa oss om samma naturkrafts oräkneliga
verkningar och att visa oss, det de på jorden
förekommande verkningarna ej äro de enda som försiggå i
universum. Innan vi sluta dessa betraktelser, skola
vi saga några ord om vissa planetmassors storlek,
och af det föregående draga denna redan i sig sjelf
klara slutsatsen: att hvarken planetsystemet i sin

’) Plissoc, Les Mondes, p. 275.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free