Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varelser alls, ty, om man än på jorden kan dela
skapelsen i tre riken, är det ej derföre något giltigt
skäl, att den icke pä andra verldar kan framträda
under former som äro helt och hållet olika mot
de på jorden förekommande! De gamle skulle i
sanning räsonnerat bättre, och om vi skulle
rådfråga deras sista telning, som i sina minnesvärda
arbeten åberopar dem alla, skulle han svara oss:
"De som vilja, att andra verldars lefvande varelser
skola vara underkastade samma vilkor för födelsen,
lifvet, näringen och underhållet som här nere hos
oss, taga ej den i naturen förekommande
mångfalden och olikheten i betraktande der, hvarest de
största skiljaktigheter emellan varelserna förekomma.
Alldeles som vi ej kunna komma i närheten af
hafvet, eller vidröra det, när vi se det från långt håll,
eller ej kunna fatta, när vi höra att vattnet är
bittert,, salt och odrickbart, att det i sitt djup närer
en stor myckenhet stora djur af de mest olika
former, och att det är fyldt med varelser, hvilka
begagna sig af vattnet, alldeles som vi af luften *).
Det skulle förefalla oss, såsom om man berättade oss
sagor, uppfunna för att behaga vår fantasi. På
samma sätt tyckas vi vara stämda mot månen och
de andra verldarna, då vi tvifla på, att någon
menniska kan bo der"2).
Vi skola i vår femte bok, om Menskligheten i
verldsalltet, afhandla denna fråga från den allmänna
filosofiens ståndpunkt; men innan dess vilja vi här
bifoga en särskild anmärkning, som skall
fullständiga de föregående. Låtom oss ett ögonblick tala om
vår tvungna okunnighet på denna lilla verlds-ö,
dit vi af ödet blifvit försatta, och om de svårig-
’) Plutarkos, som ej kände till andningen genom gälar, misstager
sig härutinnan, men hans räsonnement är ej derföre mindre
riktigt med hänseende till vår åsigt.
a) De facit in orbe Lunae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
