Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1806, en andra som föll vid Goda Hoppsudden den
13 oktober 1838 och en tredje som nedföll vid
Kaba i Ungern den 15 april 1857.
Den märkvärdiga meteorsten, som den 14 maj
1864 nedföll i södra Frankrike, bör ställas näst efter
de föregående ibland de dyrbaraste profbitar vi hafva
från andra verldar. Han inneslöt vatten och torf.
Men torfven bildas genom växters förruttnelse i
vatten. Denna meteorsten kommer således från ett
klot, der vatten och vissa växter, som hafva likhet
med jordens vegetation, finnas. Är det ej ett
slående faktum till fördel för vår thes att kunna hålla
i handen dessa ovedersägliga prof på ett lif utom
jorden.
Redan 1830 hade Aneelot, med anledning af
ett organiskt vegetabiliskt ämne, som upptäcktes på
växternas blad i botaniska trädgården i Siena, och
hvilket analyserades och allmänt ansågs vara af
meteoriskt ursprung, fästat uppmärksamheten på, att
man på meteorstenarna anträffar "syre, kol och väte,
äfvensom vatten i föreningen jernoxidhydrat, nästan
den enda form hvarunder det möjligen kunde
korn-till oss;" och han hade deraf dragit den slutsatsen,
att "vi hafva beviset för att det utom vårt klot
finnes kemiska elementer för ett växtrike som är
likartadt med vårt." Låtom oss med omsorg
anteckna dessa fakta. Men derföre vilja vi ej ansluta
oss till den irring som begås af vissa naturforskare,
hvilka, i likhet med Plinius, hafva framkastat den
åsigten, att de skyfall af frön, sädeskorn,
blommor, små djur och insekter, som voro okända på
de trakter der de nedföllo, kunde komma från
andra verldar. Sedan man lärt sig mäta vindens kraft
och förmått uppskatta de ofantliga distanser,
hvartill han kan föra de tätaste moln, har man stannat
vid en enklare förklaring. Det är af vigt att ej
sammanblanda de af atmosferen fraktade jordiska
ämnena med dem af kosmiskt ursprung. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
