Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filosofis läror, denna fråga: om de ej på djupet af
sina tankar hysa samma åskådningssätt, och om det
ej är sporren, som oupphörligt drifver dem mot den
så högt älskade lyckans gudinna? Om alla
menniskor lyssnade eller kunde lyssna till sig sjelfva, så
skulle Epikuros vara jordens Gud.
Men sensations-filosofien och intressets moral
är ett af de falskaste filosofiska systemer, hvilket,
såsom Cousin så klart visat, sammanblandar friheten
med begärelsen och derigenom upphäfver friheten;
hvilket ej uppdrager någon skarp gräns emellan det
goda och onda; hvilket hvarken lärer ansvarigheten
eller pligten; hvilket ej medgifver det rätta och
hvarken erkänner förtjenster eller fel; hvilket lätt
— ganska lätt — kan undvara Gud; och hvilket,
såsom dess sista konseqvens, borttager de högre
principerna från metafysiken, estetiken och moralen.
Sådan är, om man tager menskligheten i sin
helhet, den väg hvarpå hon skulle kasta sig in, om
man för henne Öppnade frihetens portar, sådan hon
tänker sig henne, till den grad har denna sublima
känsla urartat, genom menniskans sätt att tolka
henne. Denna väg följes äfven i hemlighet af de
flesta menniskor (och det skulle efter deras omdöme
visa enfald, om man ej följde denna väg, ty det
synes dem bättre att taga verlden sådan hon är och
att inrätta sitt lefnadssätt efter henne, i stället för
att förspilla sitt lif med fåfänga ansträngningar att
reformera henne). Och det är denna verld, man
trott vara den enda uppenbarelsen af den gudomliga
skaparekraften! Och det är denna mensklighet man
trott vara ett fulländadt helt för sig, ensam
hvilande i skydd af Guds vingar och bestämd att styra
verldsalltet!
Således, från hvilken synpunkt man än
betraktar frågan om menniskan, möter man ojäfaktiga
bevis på vår verlds underlägsenhet och en
underpant på att det finnes en utom-jordisk öfverlägsen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
