Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
riksförsamling och att garantera henne det skydd
hon behöfde för att kunna genomföra sitt värf.
Om Georg låtit skrämma sig att vända tillbaka
eller splittra sin armé — man gjorde flere sådana
försök — så hade den viktigaste delen at hans
värk blifvit outfördt. Men han lät ej skrämma sig.
Han visste, att hela svenska folket stod bakom
honom, och han fortsatte också till Stockholm, där
man naturligtvis genast måste utnämna honom till
ledamot af regeringen och där han raskt framtvang
riksförsamlingens sammankallande — ingen
förmådde trotsa honom nu.
Så betryggade han införandet af det nya
statsskick, till hvilket han lagt grunden.
Ett sådant värk som Georg Adlersparre därmed
utfört är ju en fullt tillräcklig lifsgärning äfven för
den störste man. Men han behöfde ej hvila.
Det låg ej för hans röst att kämpa mot
små-intrigerna vid hofvet och inom regeringen. Han
ville gå med storsläggan.
Och han hade ännu ett storvärk att genomföra:
Sverges och Norges förening. Men det skulle ske
på frivillighetens väg, genom norska folkets egen
uttalade vilja! Han hade i kriget lärt sig att afsky
kriget; han hade af historien lärt sig, att krigiska
eröfringar äro tvifvelaktiga vinster för en nation.
Och för brödrafolken på Kölens båda sidor gåfves
ingen annan värdig och betryggande sammanslutning
än frivillighetens, grundad på ömsesidigt
medvetande om den ömsesidiga fördelen däraf.
Sedan han genomdrifvit, att prins August i
hemlighet valdes till tronföljare, återstod ,det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
