Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV.
c
^lattern var barnens fest. Ej underligt att
Ad-lersparre ville vara med om densamma några
dagar.
Grässkörden bestod uteslutande af själfvuxet
gräs, och man fick altså söka upp den hvar den
fans: å ängar, myrmarker, i älfdalar o. s. v. — en
fläck här och en fläck där.
Slåttern var sålunda ett mödosamt och
tidsödande arbete. Ty det kunde vara betydliga afstånd
mellan skördefälten. Och dessa utgjorde för öfrigt
två skilda kategorier: hemslåttern, nere på bygden,
och fjällslåttern, uppe vid fäbodarna.
Till den förra anslogs fem, till den senare
tre veckor. Hemslåttern utfördes naturligtvis först,
eftersom skörden i fjället vardt senare mogen.
När man bröt upp till slåttstugan, stäldes hela
hemmet öde. Alla, unga som gamla, följde med
till slåttern. På hvarje slåtterfält fans en slåttstuga,
och hela huset flyttade sålunda från slåttstuga till
slåttstuga. Till Hofvermo kaptensboställe — som
födde 20 nötkreatur, 30 får och getter samt 6
hästar — hörde 25 slåttstugor.
Den största delen af sin slåtter hade bostället i
Persåsen. Där var altså hufvudstationen för
höskörden.
"Då den här slåttstugan skall vara större och
bekvämare än de andra, kan man sannerligen fråga
sig, huru dessa se ut", skrattade Louise.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
