Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
liggande snöfläck, att hon vändt neråt. Men hvart?
Hade hon genomsökt hela dalgången och så gått
upp ur den samma in i skogen? Han gick rundt flere
gånger på den yta, där han trodde sig märka
spåren af hennes återväg, utan att kunna finna hvar
denna slöt eller tog annan riktning.
Hvad var det? Lyste det icke något hvitt
under en gran?
Han sprang ditåt. Plötsligt stannade han. Där
hade han, hvad han sökte!
Under en väldig gran, hvars grenar på tre
sidor gingo ända ner i marken och bildade en kåta
med bädd af barr, låg Gertrud och sof. Och sin
killing hade hon funnit! Han hvilade i hennes knä.
Hon hade bredt sitt förkläde öfver honom för att
skydda honom för nattkylan.
Adlersparre stod försjunken i betraktande af den
vackra gruppen. Något älskligare hade han knapt
sett. Detta hade varit något för Louises pensel!
Men han finge lof att väcka henne.
Han gick intill granen, böjde sig ner och tog
hennes hand så omärkligt, att hon icke vaknade.
Hon finge ju ej bli rädd.
"Gertrud!" sade han sakta och tryckte hennes
hand.
Hon slog upp ögonen och log.
"Alltid är du snäll!"
Men så kom ett smärtsamt drag öfver hennes
ansikte.
"Jag har varit borta så länge, att ni blifvit
ängsliga! Förlåt mig! Jag fann den här lille
stackaren långt uppe emot fjällklumpen. Benbrottet
har gått upp, så att han hoppade på tre ben, me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>