Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ungdomsförwillelser. Sanningssökaren. Manikeismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina willfarelser med dess stora, wackra, ädla namn. Nästan
alla sådana från sin egen och föregående tid nämner och
uppwisar Cicero i denna bok, och där bewisas nyttan af din
andes uppmaning genom din gode och fromme tjänare: “sen
till att ingen bedrager eder med filosofin och tomt
bedrägeri efter människostadgar, efter wärldens barnaläror
och icke efter Kristus. Ty i honom bor gudomens hela
fullhet lekamligen.“ Mig woro på denna tid dessa
apostelns ord ännu icke bekanta, det wet du, mitt hjärtas
ljus. En sak tjusade mig i Ciceros uppmaning. Det
war, att den icke gällde den ena eller andra
filosofiska skolan utan wisheten själf, att jag skulle älska, söka,
eftersträfwa och med all makt omfatta och äga henne.
En brinnande lust tändes hos mig. Det enda som
något afkylde min hänförelse, war att Kristi namn icke
fanns i boken. Ty det namnet hade mitt späda
barnahjärta genom din barmhärtighet, Herre, fromt insupit
med modersmjölken och i djupet behållit. Och det som
saknade Kristi namn förmådde icke rycka mig helt med
sig, hur wältaligt och fulländadt och sant det månde
wara.
5. Så började jag studera de heliga skrifterna och
undersöka dem. Jag fann något som ej är uppfattadt af
de högmodiga, heller icke afslöjadt för barn, något som
är ringa i början, men sedan upphöjdt och höljdt af
hemligheter. Jag var icke sådan att jag kunde intränga
däri eller böja min nacke under dess ledning. När jag
då studerade skriften, såg jag icke saken så, utan hon
tycktes mig owärdig att jämföras med den höge Cicero.
Mitt högmod skydde Skriftens enkelhet, och mitt
skarpsinne räckte ej till att intränga i dess innandömen. Det
är sant, den skulle wäxa med barnet — men jag wille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
