Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Åttonde artikeln. Om människostadgarna i kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÄNNISKOSTADGARNA I KYRKAN.
243
I våra kyrkor däremot behandlas i alla predikningar sådana
lärostycken som om boten, om gudsfruktan, om tron på Kristus,
om trons rättfärdighet, om huru samvetena genom tron få tröst,
om trons öfningar, om bönen, hurudan den bör vara, och att
man må vara fast öfvertygad om att den är verksam och af
Gud höres, om korset, om öfverhetens och alla borgerliga
förordningars betydelse och värdighet, om åtskillnaden mellan
Kristi rike eller det andliga riket och ting, som höra staten till,
om äktenskapet, om barnens uppfostran och undervisning, om
kyskhet samt om kärlekens plikter och verk. Af tillståndet
inom våra församlingar kan man ock sluta till, att vi sorgfälligt
upprätthålla kyrkotukten samt bibehålla gud fruktiga kyrkobruk
och goda seder.
Om köttets dödande och kroppens tukt lära vi, såsom af
vår bekännelse synes, att ett sant och oskrymtadt köttets
dödande sker genom korset och de pröfningar, med hvilka Gud
öfvar oss. Under dessa skall man lydigt underkasta sig Guds
vilja, såsom Paulus säger i Rom. 12: 1: Frambären edra
kroppar till ett offer. Häri består trons och gudsfruktans andliga
öfningar. Men förutom detta köttets dödande, som sker genom
korset, är ock ett slags frivillig öfning nödvändig, hvarom
Kristus talar då han säger: Hafven akt på eder själfva, att icke
till äfventyrs edra hjärtan varda förtyngda af svalg och
dryckenskap och detta lefvernets bekymmer. (Luk. 21: 34). Paulus
säger i 1 Kor. 9: 27: Jag späker min kropp och underkufvar
honom. Dylika öfningar skola vi företaga oss, icke såsom om
de vore rättfärdiggörande gudstjänsthandlingar, utan på det att
vi må hålla vårt kött i tygel, så att icke mättheten må tynga
oss samt göra oss säkra och lata, hvaraf kommer att människor
öfverlämna sig åt och lyda köttets lustar. Denna vaksamhet
bör vara beständig, emedan Gud beständigt befaller den. Men
föreskrifterna om viss mat och vissa tider verka intet till
köttets underkufvande. Ty måltiderna (under fastan) äro
kräsli-gare och yppigare än andra. Icke heller iakttaga våra
motståndare den af de gamla kyrkolagarna gifna föreskriften.
Denna lära om människostadgarna medför många och svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
