Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Första artikeln. Om arfsynden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARFSYNDEN.
621
har man menat, att numera efter fallet — emedan naturen är
fördärfvad genom synden — är det icke alls någon åtskillnad
emellan människans natur och väsen å ena sidan samt
arfsynden å den andra.
Det motsatta partiet har däremot lärt, att arfsynden
egentligen icke är människans natur, substans eller väsen, d. v. s.
människans kropp och själ — hvilka äfven efter fallet hos oss
alltjämt äro och förblifva Guds verk och skapelser — utan den
är något, som finnes i människans natur, kropp, själ och alla
krafter, nämligen en desammas förskräckliga, djupa, outsägliga
fördärf, så att människan nu alldeles saknar den rättfärdighet,
med hvilken hon ursprungligen var skapad, och är i andliga ting
alldeles död med afseende på det goda samt helt och hållet vänd
till det onda. I följd af detta fördärf och denna medfödda synd,
som vidlåder naturen framgå ur människans hjärta allahanda
verksynder. Därför måste man (säga de) fasthålla en
åtskillnad emellan den fördärfvade människans natur och väsen,
eller å ena sidan hennes kropp och själ — hvilka hos oss äfven
efter syndafallet äro Guds verk och skapelser — och å andra
sidan arfsynden, som är ett djäfvulens verk, hvarigenom
naturen blifvit fördärfvad.
Denna strid om arfsynden är nu icke något betydelselöst
gräl, utan när denna lära rätt framställes med stöd af och i
enlighet med Guds ord samt med afvisande af alla pelagianska17
och manikeiska10 villfarelser, så blifva — såsom Apologien
säger — Herren Kristi välgärningar och hans dyra förtjänst
liksom äfven den helige Andes nådeverkan bättre fattade och
högre prisade. Likaså häfdas Guds ära, då hos människan Guds
verk och skapelse riktigt åtskiljes från djäfvulens verk,
hvarigenom naturen fördärfvats. För att nu denna tvistefråga
må kristligt och i enlighet med Guds ord utredas, och på det att
den rätta, rena läran om arfsynden må bevaras, vilja vi ur de
förutnämnda skrifterna i korta hufvudpunkter sammanfatta
thesis och antithesis, d. v. s. den rätta läran och den däremot
stridande.
1. Det är för det första uppenbart, att de kristna böra så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
