Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VII. Konkordieformeln - Del II. Grundlig etc. upprepning och förklaring af några Augsburgska bekännelsens artiklar - Elfte artikeln. Om Guds eviga förutseende och nådaval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77’S
KONKORDIEFORMELN. II.
blifva beståndande däri, böra vi anropa Gud om hans nåd,
hvilken han i det heliga dopet har lofvat oss, samt icke tvifla
på att han i enlighet med sitt löfte gifver oss densamma,
såsom han har lofvat i Luk. 11: 11 ff.: Hvilken bland eder är den
fader, som, om hans son beder honom om ett bröd, gifver honom
en sten? Eller om han beder om en fisk, icke gifver han väl
honom en orm i stället för en fisk? Eller ock om han beder om
ett ägg, icke gifver han väl honom en skorpion? Om na L som
ären onda, förstån att gifva edra barn goda gåfvor, huru mycket
mer skall icke den himmelske Fadern gifva den helige Ande åt
dem, som bedja honom!
Och emedan den helige Ande bor i de utvalda, som kommit
till tro, såsom i sitt tempel, så är han icke overksam i dem,
utan han drifver Guds barn till lydnad emot Guds bud.
Likaså böra de troende icke vara overksamma och än mindre
motsätta sig Guds Andes pådrifvande, utan öfva sig i alla
kristliga dygder, i all gudsfruktan, ödmjukhet, måttlighet, tålamod
och broderskärlek samt lägga sig vinning om att göra sin
kallelse och utkorelse fast, på clet att de så mycket mindre må
tvifla därom, ju mer de hos sig själfva känna Andens kraft och
starkhet. Ty Guds Ande gifver de utvalda vittnesbörd om att
de äro Guds barn. Rom. 8: 16. Och skulle de äfven någon
gång komma i så svår anfäktelse, att de menade sig icke längre
hos sig förnimma kraften af Guds Ande, som bor i dem, och
skulle de med David säga: Jag sade i min ångest: »Jag är
bortdrifven från dina ögon» (Ps. 31: 23), så skola de dock
sedan, oafsedt hvad de hos sig finna, åter med David säga,
såsom det i fortsättningen heter: Likväl hörde du mina böners
ljud, när jag ropade till dig.
Och emedan vår utkorelse till det eviga lifvet icke grundar
sig på vår fromhet eller dygd, utan endast och allenast på
Kristi förtjänst och hans Faders nådiga vilja, som icke kan
förneka sig själf, emedan han i sin vilja och sitt väsen är
oföränderlig, så låter han, när hans barn afvika från lydnaden och
falla, genom ordet åter kalla dem till bättring, och den helige
Ande vill genom ordet i dem verka omvändelse, och då de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
