Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 Inledning.
är sann Gud och därför ej blott
kan leda oss till hela sanningen
utan äfven förhjälpa oss till full
delaktighet i Fadrens och Sonens
välgärningar.
Det gällde nu att på
erfarenhetens väg söka och finna ett svar
på frågan: huru skall en människa
komma till full delaktighet i Guds
nådesvälgärningar och huru skall
hon blifva viss om sin salighet?
Ett stort steg på vägen till det
rätta svaret togs genom Augustini
lära därom, att människan är
alltigenom fördärfvad af synden, och
att allt är nåd, om hon blir salig.
Men härmed var man på långt
när icke framme vid målet. Stor
ovisshet och oklarhet rådde till
exempel, när man skulle besvara
spörsmålet: huru går det till, att
människan tager emot Guds nåd,
och hvad är å människans sida
villkoret för salighet? Medeltidens
församling förmådde ej besvara
frågan, ej ens i allmänhet fasthålla
det af Augustinus gifna svaret,
[nom henne hänvisades vanligen
:ill allahanda egna gärningar,
ge-10m hvilka nåden i en eller annan
orm skulle förtjänas. På den vägen
<unde man dock ej komma till
:rons visshet och till en kristen
nänniskas frihet.
I Martin Luthers hjärta samlade
;ig på ett underbart sätt hela
för-;amlingens sökande efter visshet
salighetssaken. Under Herrens
\ndes ledning erfor han, djupare
in väl någon efter aposteln Pauli
lagar det gjort, att synden är först
>ch främst skuld inför Gud, att
ljälp mot synden ej kan vinnas
innorledes än genom syndernas
örlåtelse för Jesu Kristi skull och
tt syndaförlåtelse kan mottagas
llena genom tron, allena däri-
genom att människan genom tron
mottager sin Frälsare, sådan han
möter henne i församlingen
medelst nådens medel, ordet och
sakramenten. Genom denna
lifser-farenhet, som bekräftades af den
heliga skrift, blef Luther äfven
viss därom, att man genom att
så i tron mottaga syndernas
förlåtelse blifver ett Guds barn,
hvilket allt i världen måste tjäna till
det bästa och hvilket i kärleken
för Kristi skull vill göra sig til!
allas tjänare, ehuru det i Kristus
är fritt i förhållande till alla och
allt i världen.
När Luther kommit till sådant
medvetande om sin erfarenhet, att
han om den kunde aflägga en klar
bekännelse och bekräfta denna
med Guds eget ord, så kände
församlingen, att hon i densamma
erhållit ett sant och visst svar på
den fråga, som under århundraden
varit hennes djupaste lifsfråga.
Hon kände äfven, att detta svar
spridde ett nytt ljus öfver hela
hennes trosåskådning och gaf en
ny prägel åt hela hennes lif. En
ny period i detta hade inträdt.
När sedan genom Herrens
skickel-ser till henne ställdes maningen
att gifva skäl för sin tro, så kunde
hon aflägga en god bekännelse.
Hon har gjort detta i sina
bekännelseskrifter: Augsburgiska
bekännelsen, Augsburgiska
bekännelsens Apologi (Försvar),
Schmal-kaldiska artiklarna, Luthers Lilla
och Stora katekes samt
Konkordieformeln.
Ett djupt intryck af Luthers
bekännelse mottog hela den kristna
kyrkan, men i sin helhet förmådde
hon ej tillegna sig densamma. De,
som ej mäktade göra den nya
evangeliska lifserfarenheten i dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
