Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augsburgiska Bekännelsen - 8:de artikeln. Om den kraft predikoämbet äger - 9:de artikeln. Om dopet - 10:de artikeln. Om Herrens nattvard - 11:te artikeln. Om skriftermål och aflösning - 12:te artikeln. Om syndabot och bättring - 13:de artikeln. Om sakramenternas nytta och gagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Angsbnrgiska Bekännelsen. 9.—13. Art.
23
tigas tjänst i församlingen och
mena, att den tjänst, som sker af
ogudaktiga personer, skall vara
onyttig och kraftlös.
Nionde artikeln.
Om dopet.
Om dopet varder lärdt, att det
är af nöden till saligheten, och
att Guds nåd genom dopet
varder tillbjuden och gifven, och att
man skall döpa små barn, hvilka,
genom dopet åt Gud
öfverant-vardade, blifva af Gud till nåd
upptagna.
Här fördömas vederdöparne,
som ogilla det dop, som sker med
små barn, och föregifva, att
barnen förutan dopet kunna saliga
varda8.
Tionde artikeln.
Om Herrens nattvard.
Om Herrens nattvard blifver
lärdt, att Kristi lekamen och blod
sannerligen äro tillstädes och
utskiftas i Herrens nattvard åt alla
dem, som där äta och dricka.
Därföre varda ock de ogillade
och förkastade, som annorlunda
lära.
Elfte artikeln.
Om skriftermål och aflösning.
Om skriftermål varder lärdt, att
man hemligt skriftermål i
församlingarna vidmakthålla skall, dock
så, att det icke är af nöden, att
man uppräknar alla sina synder,
förty det är alldeles omöjligt;
såsom skrifvet står ps. 19: »Ho kan
märka hum ofta han bryter»? Och
vidare: »Förlåt mig mina hemliga
brister.»
Tolfte artikeln.
Om syndabot och bättring.
Om syndabot varder lärdt, att
de, som efter dopet uti synd fallna
äro, kunna få syndernas förlåtelse
i alla tider, när helst de sig
omvända och bättra, och att Guds
församling skall sådana, som göra
bot och bättring, tillsäga aflösning
och syndernas förlåtelse. En rätt
syndabättring består ock
egentligen uti dessa två stycken: det
första, att man har en hjärtats
ånger och förskräckelse uti
samvetet, sedan synden är rätt känd;
det andra är tron, hvilken man
undfår genom det heliga
evangelium eller aflösningen, och hvilken
tror, att synderna varda oss
förlåtna för Kristi skull, och
hug-svalar samvetet och friar det ifrån
förskräckelse. Sedan skola goda
gärningar efterfölja, som äro
bättringens frukt.
Här fördömas vederdöparne,
som lära, att de, som en gång äro
rättfärdiga vordna, icke kunna
mista den Helige Ande; likaså de,
som föregifva, att några uti detta
lifvet kan en sådan fullkomlighet
vederfaras, att de icke kunna synda.
Äfven fördömas novatianerna9,
som icke ville tillstädja, att de,
som efter dopet hade fallit i synd
och sedan bättrade sig, skulle
tagas till nåd. Sammaledes förkastas
ock de som lära, att syndernas
förlåtelse icke gifves genom tron,
utan bjuda, att man skall förtjäna
Guds nåd genom våra egna
tillfyllestgörelser.
Trettonde artikeln.
Om sakramenternas nytta och gagn.
Om sakramenternas nytta och
gagn varder lärdt, att sakramen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
