Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augsburgiska Bekännelsen - Femte missbruket (26:e art.). Att de lära åtskillnad på mat och andra sådana människostadgar vara nyttiga till att förvärfva Guds nåd och tillfyllestgöra för synderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 Angsbnrgiska Bekännelsen. 4. Missbr. (25. Art.)
man icke kan förstå eller begripa,
om människorna mena sig kunna
förtjäna nåd genom sådana
stadgar, hvilka de själfva hafva
diktat och upptänkt.
Därföre hafva våra predikanter
så lärt, att vi ingalunda kunna
förtjäna Guds nåd eller blifva
rättfärdiga därigenom att vi flitigt
hålla människostadgar.
Fördenskull skall man icke tänka, att
sådana äro en nödvändiggudsdyrkan.
De framdraga ock vittnesbörd
af den heliga skrift. Ty hos
Matteus i det 15:de kapitlet urskuldar
Kristus apostlarne, som icke höllo
den brukliga stadgan, hvilken dock
syntes icke gälla en oloflig, utan
en - fri sak och hafva något
släktskap med den utvärtes rening,
som i lagen var påbjuden, och
säger: «De tjäna mig fåfängt,
lärande den lärdom, som är
människobud.« Därföre begär Kristus
ingen fåfäng gudsdyrkan. Och
strax därefter tillägger han: «Det
som ingår genom munnen, det
besmittar icke människan, utan det
som utgår af munnen, det
besmittar människan.«
Vidare säger Paulus till romarne
i det 14:de kap.: «Guds rike är
icke mat eller dryck utan
rättfärdighet och frid och fröjd i den
Helige Ande.« Vidare till Koloss,
kap. 2: «Så låten nu ingen göra
eder samvete öfver mat etter dryck
eller öfver bestämda helgedagar
eller nymånader eller sabbater,
hvilket är skuggan af det, som
tillkommande var, men kroppen själf
är i Kristus.« Vidare: «Efter I
nu döda ären med Kristus ifrån
de världsliga stadgar, hvi läten /
eder då begripas med beskrifna
stadgar, liksom I ännu lefden i
världen? De där säga: du skall
icke komma vid det, icke smaka
det, icke handtera det. Hvilket
dock allt förgås i bmkningen och
är efter människors bud och
lärdom." Och i Apostlagärningarna
i det 15:de kap. säger Petrus:
"Hvi f resten I dä Gud, att I
viljen lägga det ok på lärjungarnes
hals, det hvarken våra fäder eller
vi bära kunde? Utan genom
Herrens Jesu Kristi nåd tro vi, att
vi skola saliga varda, såsom ock
de.« Där förbjuder S. Petrus att
betunga samvetena med flera
utvärtes ceremonier, vare sig
Moses eller andras.
Och Paulus, 1 Timot. 4, kallar
förbudet om maten en djäflalära,
ty det strider emot evangelium
att instifta eller göra sådana
gärningar, hvarigenom man må
förtjäna Guds nåd, eller så att en
sannskyldig kristendom icke kunde
vara utan en sådan gudsdyrkan.
Här förevita våra motståndare
oss, att våra lärare förbjuda
köttets späkande och aga, likasom
den kättaren Jovinianus24 fordom
har lärt. Men utaf våra lärares
skrifter kan man annat finna, ty
de hafva alltid lärt om korset, att
de kristna böra alltid lida
bedröf-velser. Detta är ett sannskyldigt,
allvarsamt och oskrymtadt köttets
dödande att blifva uti mångfaldiga
bedröfvelser öfvad och med
Kristus korsfäst.
Därtill lära de, att hvar och en
kristen människa skall sig med
utvärtes aga eller lekamliga
öfningar och arbete så öfva och
I späka, att hvarken öfverflödighet
i lefvernet eller lättja eggar henne
till att synda, men ingalunda
därföre, att någon skall genom
sådana öfningar förtjäna eller
förskylla Guds nåd eller
tillfyllest-göra för synderna. Och sådan
utvärtes tukt och aga bör icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
