Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Första delen - XII. Om andra kätterier - Andra delen - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
Konkordieformeln. II. 3. Om trons rättfärdighet.
Att nu detta är allas vår tro,
lära och bekännelse, för hvilken
vi äro redebogna att på den
yttersta dagen göra den rättfärdige
domaren Herren Jesus Kristus
räkenskap, och att vi icke vilja
hemligen eller uppenbarligen tala
eller skrifva emot denna lära, utan
förmedelst Guds nåd ståndaktigt
därvid blifva; hafva vi till dess
större vishet efter moget
betänkande uti Guds fruktan och hans
namns åkallan denna korta
sammanfattning med egna händer
underskrifva.
Andra delen.
Grundligt, klart och tydligt upprepande och förklaring
af några artiklar i den Augsburgiska bekännelsen,om hvilka någon tid blifvit
tvis-tadt emellan några teologer, som bemälta bekännelse varit tillgifna; innehållande
berörda tvistigheters slitande och hiläggande, efter Guds ords rättesnöre
samt efter vår kristna läras korta innehåll.
Af den högste Gudens oändliga
godhet och barmhärtighet
har det skett, att läran om vår
kristliga religions förnämsta artiklar,
som underpåfvedömetgrufligen
varit förmörkade genom
människostadgar och meningar, är åter igen
genom d:r Luther, i salig och
helig åminnelse, förklarad och
renad samt de påfviska
villfarelserna, missbruken och afguderiet
all-varligen straffade. Genom denna
kristliga reformation hafva våra
motståndare hållit före, att nya
lärosatser skulle införas i
församlingen. Fördenskull hafva de
henne, såsom alldeles stridande emot
Guds ord och kullkastande
kristliga förordningar, häftigt, men dock
falskeligen, beskyllt och nästan
med oändliga försmädelser, som
dock icke ens hafva sken af
någon sanning, bestridt. Häraf
bevekta, hafva rikets högborna och
kristliga kurfurstar, furstar och
ständer (som då hade emottagit
den oförfalskade evangelii lära
och kristligen låtit reformera sina
församlingar efter Guds ords
rättesnöre) låtit sig vara högst an-
geläget på den stora riksdagen,
som år 1530 hölls i Augsburg,
att en kristlig bekännelse,
utdragen af den h. skrift, måtte
uppsättas, hvilken de hafva
öfverläm-nat till kejsar Karl V. Uti
densamma hafva de tydligt och
uppriktigt bekänt, hvad man om de
förnämsta artiklar (i synnerhet de,
som emellan dem och de påfviska
varit tvistiga) uti de evangeliska
och reformerade församlingarna
trodde och allmänneligen lärde.
Denna bekännelse hafva väl våra
motståndare ganska illa upptagit
men hafva likväl, Gudi lof! intill
denna dag hvarken kunnat
vederlägga eller kullkasta henne.
Att vi af allt hjärta antaga denna
kristliga och på Guds ord fast
grundade Augsburgiska
bekännelse, tillstå och bekänna vi allmänt
och uppenbart samt behålla dess
enfaldiga, klara och tydliga
mening och förstånd, som själfva
orden gifva vid handen, hållande
henne för ett kristligt symbolum,
som denna tidens rätta kristna
böra näst Guds ords oryggliga
sanning antaga, såsom ock fordom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
