Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - Företal - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Konkordieformeln. II. 3. Om trons rättfärdighet.
det att alla rättsinniga kristna,
hvilka sanningen ligger om
hjärtat, må kunna undfly de villfarel-
ser och förfalskningar, som
uppkomna äro, och för dem taga sig
till vara.
Om den kristliga lärans summariska begrepp, grund,
regel och rättesnöre.
hvarefter alla lärosatser enligt Guds ord böra pröfvas och
uppkomna tvistigheter kristligen förklaras och afgöras.
^ill en grundlig, varaktig och
fast endräkt i Guds
församling är först och främst alldeles
nödvändigt, att man har ett visst
summariskt begrepp och liksom
en enhälligt antagen typ, uti
hvilken innefattas den allmänna lära,
som församlingarna af den rena
och evangeliska religionen
bekänna, och som är hämtad af Guds
ord. Förty däruti följa vi den
äldsta församlingens exempel, som
till sådant bruk haft sina vissa
symbola. Men emedan ett sådant
summariskt uttryck af läran bör
grunda sig, icke på enskilda, utan
allmänna skrifter, som äro
författade, gillade och antagna på de
församlingars vägnar, som
enhälligt bekänna den oförfalskade läran
och religionen; så hafva vi
inbördes både med hjärta och mun
förklarat vår mening och förklara
äfven nu, att vi ej hafva i sinnet
att författa eller antaga någon ny
eller särskild bekännelse af vår
tro. Fastmera hålla vi oss vid
de allmänna skrifter, som uti alla
den Augsburgiska bekännelsen
tillgifna församlingar i alla tider
varit hållna för symbola och
allmänna bekännelser, förrän några
skiljaktigheter yppade sig emellan
dem, som hålla sig till den
Augsburgiska bekännelsen; hvilka
skrifter också haft ett allmänt anseende,
så länge Guds ords rena lära uti
alla artiklar enhälleligen är vor-
den vidmakthållen och brukad,
såsom d:r Luther densamma
förklarat.
Först antaga och omfatta vi af
allt hjärta gamla och nya
testamentets profetiska och apostoliska
skrifter såsom de klaraste och
renaste Israels källor och tro, att
den h. skrift är den endaste och
och vissaste regel, efter hvilken
man bör pröfva alla lärosatser
och döma om alla läror och
lärare.
Och emedan redan fordom den
oförfalskade kristliga läran uti sitt
rätta och egentliga förstånd
hämtades utaf den h. skrift och emot
kättares villfarelser författades i
artiklar och korta hufvudstycken,
så antaga vi också de tre
allmänna symbola, de där äro hållna uti
stort värde, nämligen det
Apostoliska, Nicænska och Athanasii.
Ty dessa erkänna vi väl för korta
men mycket kristliga och i Guds
ord fast grundade, härliga
trosbekännelser, genom hvilka alla
kätterier, som på den tiden hafva
oroat Guds församling, tydligen
och grundligen äro vederlagda.
Sedan, eftersom Gud den
allrahögste af sin synnerliga nåd har
genom den dyre gudsmannen d:r
Luthers trogna tjänst åter i ljuset
framhaft sitt rena ord ur det
grufliga och djupa mörker, hvaraf det
i påfvedömet var undertryckt,
hvilken rena lära enligt Gnds ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
