Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - V. Om lagen och evangelium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193 Konkordieformeln. II. 5. Om lagen och evangelium.
Och på detta sätt har Kristus
sammanfattat både lagens uttydning
och sin himmelske Faders nåds
och barmhärtighets förkunnande;
såsom det står skrifvet hos
Markus i det 1:1.: »Detta är
begynnelsen af Jesu Kristi Guds Sons
evangelium» o. s. v., och litet
därefter uppräknas de förnämsta
huf-vudstyckena af hela den
himmelska läran, nämligen, Mark. 1: 4.,
»bättring och syndernas förlåtelse».
På samma sätt, när Kristus efter
sin uppståndelse befallde sina
apostlar predika evangelium i hela
världen, sammanfattade han hela
summan af sin lära i korta ord,
sägande, Luk. 24: 46, 47.: «Så är
det skrifvet, och så måste Kristus
lida och tredje dagen uppstå ifrån
de döda ; och predikas i hans namn
bättring och syndernas förlåtelse
ibland alla folk». Sålunda kallar
ock Paulus hela sin lära
evangelium (Apostlag. 20: 21); men
summan af sin lära delar han i dessa
två hufvudstycken, bättring till
Gud och tron på Kristus. Och i
denna bemärkelse är den
allmänna beskrifningen på evangelium
(då det tages uti dess
vidsträcktare betydelse och utan åtskillnad
emellan lagen och evangelium)
rätt, då man säger: evangelium är
en predikan om bättring och
syndernas förlåtelse. Ty Johannes
Döparen, Kristus och apostlarne
hafva begynt sin predikan med
bättringen och hafva således icke
allenast framställt det ljufva löftet
om Guds omätliga nåd och
syndernas förlåtelse utan också
ut-tydt och drifvit Guds lag. Vidare
brukas ordet evangelium uti en
annan och sin allraegentligaste
bemärkelse, och dä innefattar det
icke predikan om bättring utan
allenast om Guds nåd, såsom det
strax följer hos Mark. 1: 15., då
I.uili. Kyrkans Bekännelseskrifter.
Kristus säger: »Gören bättring
och tron evangelium».
Men ordet bättring har icke
alltid enahanda och lika bemärkelse
i den heliga skrift. Ty på några
ställen brukas det för människans
hela omvändelse till Gud, till
exempel då, när Kristus säger, Luk.
13: 3.: »Om I icke bättren eder,
skolen I alla sammalunda
förgås». Och Luk. 15: 10.: »varder
glädje öfver en syndare, som sig
bättrar» o. s. v. Men hos Markus
(hvilkens vittnesbörd vi kort
tillförene anfört) och annorstädes,
hvarest bättringen och tron på
Kristus eller bättring och
syndernas förlåtelse sättas åtskilda,
betyder det att göra bättring intet
annat, än att rätteligen känna sina
synder, allvarligen ångra och
framgent afhålla sig ifrån synd; men
en sådan syndens kännedom är
af lagen och är ej nog till en
hälsosam omvändelse till Gud, om
icke tron på Kristus kommer
därtill, hvilkens förtjänst evangelii
ljufva och tröstefulla lära
tillbju-der alla botfärdiga syndare, som
genom lagens predikan äro vordna
förskräckta och nedslagna. Ty
evangelium förkunnar icke för
säkra själar syndernas förlåtelse
utan för de bedröfvade och rätt
botfärdiga (Luk. 4: 18). Och på
det ångern och lagens
förskräckande ej må vändas i förtviflan
är evangelii predikan af nöden,
på det ångern måtte vara till
salighet (2 Kor. 7: 10).
Ty emedan lagens blotta
förkunnande (utan att nämna om
Kristus) gör antingen uppblåsta
skrymtare, som inbilla sig att med
sina utvärtes gärningar kunna göra
lagen till fyllest, eller ock drifver
människorna till förtviflan; så
tager Kristus lagen i sina händer
och uttyder honom andligen (Matt.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
