Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvdriften vid Åmmeberg - I. Före år 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gruvdriften vid. Åmmeberg
kyrkorna hördes, så avtog man huvudbonaden och lyssnade
med knäppta händer till klockklangen.
"Koboltgruvorna vid Åmmeberg lära vara de rikaste i
Sverige och malmen även bättre än den sachsiska", skrev
tidningen "Anmärkaren" den 12 november 1825. Nämnda
år överlät dåvarande ägaren, handlanden och rådmannen i
Askersund Sven Fredrik Selander, Fredriksbergs koboltverk
jämte tillhörande gruvor till det av bergmästaren G. S. Tham
bildade Fredriksbergs bolag för en summa av 66,666 rdr b:o.
Bolagets startkapital utgjorde 90,000 rdr. Ungefär samtidigt
startade den optimistiske Tham även ett annat bolag,
Johan-nesborgs bolag, för drivande av Lerbäcks- och
Johannes-borgsgruvorna, vilka inköptes för en summa av 233,000 rdr.
Insatskapitalet i detta bolag utgjorde 250,000 rdr.
Metoderna för malmens bearbetning hade vid denna tid
betydligt förbättrats. I ett av bergshauptman J. H. av
Forselles anlagt bok- och vaskverk undergick den skrädda
malmen en hel serie processer, såsom krossning, målning,
vaskning på planhärd, slamning för hand och slutligen
separation medelst magnetiserade stålstänger. De förr
använda kvarnarna för handkraft hade blivit ersatta med större
sådana, vilka drevos av oxar, ävensom av kvarnar och
stampverk, som höllos i gång medelst vattenkraft, ehuru
vattentillgången uppgives ha varit ringa. År 1827 hade resultaten
blivit mycket försämrade. De hasardartade spekulationernas
och de höga dividendernas dagar voro då förbi. Anledningen
härtill var de nedgående konjunkturerna på
koboltmarknaden. Då ingen förbättring inträdde i marknadsläget under
följande årtionde, började Fredriksbergsbolagets delägare
att tröttna, sedan ingen utdelning skett på flera år.
Johannes-borgsbolaget hade däremot arbetat med betydligt
gynnsammare resultat och kunnat utan tillskott av
participan-terna uppföra en konstledning mellan Johannesborg och
Vena för en kostnad av 10,000 rdr. Johannesborgsbolaget
lämnade också hela tiden utdelning på lotterna. Ar 1842
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
