Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gruvdriften vid Åmmeberg
- I. Före år 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett minne från Vena koboltgruvors glanstid utgör
huvudbyggnaden på Hammars gård (nu tillhörig Hammars
glasbruk), vilken tvåvåningsbyggnad varit "gruvstuga" vid Vena.
När arbetet där nedlagts, såldes och flyttades byggnaden till
sin nuvarande plats.
I början på 1800-talet fanns i Åmmeberg ett mindre
pappersbruk, scm år 1833 tillverkade 250 ris tryckpapper,
400 ris grått makulaturpapper, 20 ris karduspapper och ett
mindre parti skrivpapper. Pappersbruket sköttes av en gesäll,
tvenne lärpojkar och en arbetsdräng.
Den gamla kvarnen.
Den strax öster om direktörsbostaden i Åmmeberg rinnande
lilla Åmmebergsån var centralpunkten för de äldsta verken
och industrierna vid Åmmeberg. Ån hade tidigt givit upphov
till mäldkvarnen, som omnämnes i handlingar från 1300-talet
(se ovan!).
Riksdrotsen Christer Nilsson Väse (Gustaf I:s farfars far)
tillbytte sig av Vadstena kloster godset Öna (numera en del
av Stjernsunds egendom i södra Närke) mot Edö och
Åmmebergs kvarn ("Eedli oc the thorp som ther til liggia oc ena
qwaern som callas Amoqwaern"). Vadstena kloster ägde
vid denna tid även "een aengh vidh Thomtawiik, som heter
Haegrahalsen". År 1562 kom "Åmmeqvarn" i
Oxen-stiernska släktens ägo och blev frälse. Genom arv eller byte
tillföll den senare släkterna Ryning och Soop. Ursprungligen
bestod kvarnen av två par grovmäldstenar men tillökades
år 1870 med ett par viktmäldstenar. Kvarnen elektrifierades
år 1905, och då slopades den stora träränna, varigenom
vattnet under åtminstone senare hälften av 1800-talet hade
letts från dammbyggnaden i ån till kvarnens vattenhjul.
Sedan äldre tider fanns också en hammarsmedja vid ån.
Denna är föremål för följande omnämnande i bergskollegiets
berättelse år 1666: "Åmmeqvarns hammare i Hammars
socken, salig greve Johan Oxenstiernas arvingar tillhörig,
ligger under dess rå och rör och är en liten hammare med
en härd, som kan smida årligen vid pass 200 skeppund."
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:41:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/belgisk/0043.html
