81 (En belgisk gruva vid norra Vättern)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmens väg från gruvan till utskeppningshamnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det s. k. slamvaskverket, strax söder om rosthytteskorstenen.
Avsikten med detta var att omarbeta det avfall, som sedan
år 1862 uppkommit vid driften i gamla vaskeriet. Detta
avfall innehöll avsevärda kvantiteter zink och bly, eftersom
anrikningsmetoden under föregående år varit tämligen
outvecklad. På försök togs det direkt från gamla verket kommande
avfallet in i det nya vaskverket och bearbetades där.
Resultatet blev så tillfredsställande, att detta direkta avfall
oavbrutet upparbetades där under åren 1907—32. De gamla
avfallshögarna fingo däremot tills vidare ligga kvar. Åren
1911—15 ombyggdes fullständigt gamla vaskeriet, varigenom
produktionen kunde ökas med 10 % och antalet arbetare
minskas till y3 mot förut. Detta våtmekaniska
anrikningsverk var då det största och modernaste i sitt slag i Sverige.

Flotationsvaskning påbörjades år 1927.

Då den från gruvorna levererade malmen med åren blev
allt fattigare och därför mera svåranrikad, började man år
1927 pröva fiotationsmetoden, och två år senare hade
fullständig flotationsapparatur inmonterats i gamla vaskeriet,
varvid hela det år 1915 nyinmonterade maskineriet slopades.
Flotationsverket kunde bearbeta tre gånger så mycket malm
som gamla vaskverket och krävde blott 1/i så stor personal.
Avfallet från vaskverket innehåller nu ej mer än 1 °L zink.
Vid här ovan nämnda ombyggnader av vaskverken utfördes
ett utomordentligt förtjänstfullt arbete av ingenjör Ernst
W. Stollenwerk.

Vid flotationsvaskning krossas och males malmen till
sådan finhet, att 60 °/0 av den krossade produkten går genom
40,000 masker per kvadrattum, detta för att mekaniskt
lösgöra malmkornen från gråbergskornen. Fiotationsmetoden
grundar sig på det förhållandet, att malmkornen ha en större
tendens att häfta vid ett gränsskikt mellan luft och vatten än
de ofyndiga gråbergskornen. Flotationen tillgår så, att den
i vatten uppslammade, färdigkrossade produkten införes i
stora, lådformiga fiotationsapparater. I botten på dessa
inpressas luft genom en fint perforerad gummiduk. Genom

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 14:41:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/belgisk/0083.html

		En belgisk gruva vid norra Vättern / 81 (1944) Author: Joel Haugard - Tema: Metals, Närke Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|