Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vardag och högtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En belgisk gruva vid norra Vättern
veranda. Konungen var hela tiden synbarligen vid gott
humör, fann de vidtagna anordningarna förträffliga och
Åmmeberg mycket vackert.
Efter middagen avlade gästerna besök i vaskverket och
rosthyttan, varefter de åkte till hamnen och gingo ombord
på kungsbåten under livliga hyllningar från de församlade
folkskarorna.
Då båten gled ut på Åmmebergsfjärden, som "glittrade i
skenet från en blänkande kvällssol", var klockan omkring 149.
Det var ett högtidligt ögonblick. Konungen och kronprinsen
hade tagit plats på kommandobryggan och vinkade åt de
på stranden församlade — alla män stodo där med blottade
huvuden. Leve- och hurrarop utfyllde pauserna mellan de
21 på varandra med vissa intervaller följande salutskotten.
Om återresan till Askersund berättar kapten Lindquist
följande:
"Jag konvojerades då av samma båtar, som vid resan
till Åmmeberg, och dessa måste hela tiden hålla sig på minst
150 meters avstånd från kungsbåten. ’Boren’ var förhyrd av
den franska flickpensionen Fleurie i Askersund. Då vi kommo
i närheten av Lilla Hammarssundsbron (jag hade meddelat
brovakten, att jag ej skulle ge signal, utan att han skulle
passa på och öppna i god tid, när båten blev synlig), saktade
jag farten för att passera bron, men då yttrade konungen
till mig: ’Varför går du så sakta, ser du inte hur fort den
båten går’ och pekade på ’Boren’. Naturligtvis svarade jag
ingenting. Konungen hade inte observerat bron, ty han var
vid det briljantaste lynne och skämtade högljutt med sin
omgivning. Mycket folk stod på båda sidor om bron och
hurrade, varför konungen sade: ’Sakta ned farten’, och då
’Boren’ på mina vinkningar kom jämsides, tillsade konungen
mig att stoppa fartyget, och det gjorde jag, medan
fleuris-terna hurrade. Kronprinsen började språka med dem. Han
hade i handen en vit och skär syren, med vilka han drog
kammarherre Lagerfelt under näsan och yttrade: ’Dem har
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
