Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kit var den grönaste av alla gröngölingar.
Liksom flera hundra andra bar han en stor revolver
hängande ned från livremmen. Därtill hade hans
onkel, som mindes gamla laglösa tider, också gjort
sig skyldig. Men Kit Bellew var romanesk. Han
tjusades av guldströmmens gnistrande skum och
såg allt detta myllrande liv med konstnärens öga.
Han tog det ej allvarligt. Det här är inte min
begravning, sade han på ångbåten. Han var bara
ute på ferieresa och ämnade »ta en titt» över passets
topp och sedan vända om.
Han lämnade kvar sitt sällskap på sandstranden
att vänta på att bagaget skulle bli fört i land och
styrde själv kurs uppåt stranden, med den gamla
handelsstationen som mål. Han såg inte morsk ut,
som så många av de andra revolverherrarna gjorde.
En grovlemmad indian, sex fot Tång, gick förbi
honom bärande en ovanligt stor packning. Kit följde
efter honom, beundrande mannens präktiga vador
och det lätta behag varmed han rörde sig toed sin
börda. Indianen slängde av sig packningen på
vågen utanför stationen, och Kit slöt sig till den grupp
av beundrande guldsökare som omgav honom.
Packningen vägde över hundratjugufem skålpund, och
detta faktum gick från mun till mun under uttryck
av den djupaste respekt. Det var styft, tyckte Kit,
och han undrade om han kunde lyfta en sådan
tyngd, mycket mindre marschera med den på ryggen.
»Skall ni till Linderman-sjön med det här?»
frågade han.
Indianen brummade ett ja, pösande av stolthet.
»Hur mycket får ni för den där enda bördan?»
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
