Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kit knogade framåt vägen tillsammans med
indianerna. Med anledning av att det skulle bli en
lång dagsmarsch, direkt upp till Chilkoots topp,
var hans egen börda endast åttio skålpund.
Indianerna trälade med sina bördor, men de gingo fortare
än han brukat. Han kände ändå ingen oro, och nu
hade han nästan börjat anse sig jämngod med en
indian.
Efter en kvarts mil ville han rasta. Men
indianerna fortsatte. Han följde med dem och bibehöll sin
plats i linjen. Då de gått en halv mil var han
övertygad om att han inte kunde ta ett enda steg
till, men han bet ihop tänderna och behöll sin plats,
och då milen var tillryggalagd häpnade han över
att han ännu var vid liv. Sedan kom besynnerligt
nog det som kallas för second wind, nya krafter,
och den nästa milen var nästan lättare än den
första. Den tredje milen tog nästan livet av
honom, men fastän han nästan yrade av smärta och
trötthet, klagade han aldrig. Och sedan då han
kände att han alldeles säkert skulle svimma, kom
rasten. I stället för att sitta med remmarna på,
som de vita bärarna brukade, gledo indianerna ut
ur axel- och pannremmarna och lågo lediga,
pratade och rökte. Det gick en dryg halvtimme innan
de bröto upp. Till sin förvåning kände Kit sig som
en ny människa, och »långa sträckor och långa
raster» blev hans nyaste valspråk.
Chilkoottoppen var precis sådan han hört den
beskrivas, och vid många tillfällen måste han krypa
på händer och fötter. Men då han uppnådde
kammen av vattendelaren midt under en tät snöyra,
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
