Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, det är för illa», instämde Nigger. »Men vad
kan ni göra åt den saken? Den som kommer först
till kvarnen får först mala.»
»Jag önskar jag kunde göra något», utbrast hon
häftigt. »Jag önskar att de fröso fast på vägen
eller råkade ut för alla möjliga rysligheter, så att
folket från Sea Lion kom först.»
»Ni måtte vara bra ond på oss», skrattade hän.
»Det är inte det», sade hon hastigt. »Jag känner
de där från Sea Lion, varenda en, och de ä’ män.
De svälte här uppe i gamla dagar, och de arbetade
som jättar för hela det här landets bästa. De äro
hjältar och värda en belöning, och ändå ha de nu
miltals framför sig tusentals vekliga gröngölingar,
som aldrig ha förvärvat sig rätt att inmuta
någonting alls. Och om ni nu ursäktar mitt långa tal, så
skall jag hålla munnen och spara mina lungor, ty
jag vet ju inte när ni och alla de andra ska
försöka gå om far och mig.»
Joy och Nigger sade ingenting vidare under en
timme eller så, men han märkte att hon och hennes
far samtalade halvhögt då och då.
»Nu känner jag igen dem», sade Stabben till
Nigger. »Han är Louis Gastell, en äkta hedersman.
Det måste väl vara hans flickunge. Han kom hit till
trakten för så längesedan att ingen kan komma
ihåg det, och han hade flickan med sig, då bara
en unge. Klan och Beetles va’ kompanjoner, och de
förde den första lilla prydliga ångbåten uppför
Koyukuk.»
»Jag tror inte vi ska försöka komma förbi dem»,
81
Nigger Bellew. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
