Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och smögo sig ut. Efter några minuter kom Breck
tillbaka ensam.
Harding höll på att avlägga vittnesmål, då Nigger
såg dörren öppnas på glänt, och i öppningen såg
han ansiktet av den man som hade sålt mjölet.
Han gjorde grimaser och vinkade ivrigt till någon
där inne. Denne reste sig från sin plats nära
kaminen och försökte tränga sig fram till dörren.
»Vart skall ni ta vägen, Sam?» frågade Shunk
Wilson.
»Jag kommer genast igen», svarade Sam. »Jag
måste bara gå ut ett tag.»
Nigger fick tillåtelse att göra vittnena frågor, och
han höll just på med att korsförhöra Harding då
man hörde påselade hundars gläfs utanför och
gnisslet av slädmedar. Någon som stod nära dörren
tittade ut.
»Det är Sam och hans kamrat som ge sig av
med en sju helsikes fart utför vägen till Stewart»,
rapporterade mannen.
Ingen sade något på en halv minut, men man
växlade menande blickar och det gick en allmän
oro genom det fullpackade rummet. Nigger såg
att Breck, Lucy och hennes man viskade med
varandra.
»Seså», sade Shunk Wilson vresigt till Nigger,
»raska på med de där frågorna. Vi vet vad ni försöker
bevisa — att den andra stranden inte blev
undersökt. Vittnena medge det. Vi medge det. Det
var inte nödvändigt. Inga spår ledde till den
stranden. Snön var orörd.»
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
