Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag vet inte, så vida han inte har hört talas om
att jag har funnit Syrprissjön. Det kostar en hel
förmögenhet att torrlägga den, och Guggenheims
vilja placera sina pengar.»
»Ja, så är det nog. Behåll du dina mockasiner.
Den där västen stramar, den är litet för trång. Var
försiktig när du äter. Äter du för mycket, så
spricker västen. Och om kvinnfolken tappa sina näsdukar,
så låt dem ligga. Ta inte upp dem. För all del gör
inte det.»
Som det anstod en högt avlönad expert och
representant för den stora firman Guggenheim,
bodde överste Bowie i ett av de präktigaste blockhusen
i Dawson. Och där träffade Nigger Dawsons grädda
— inte bara nybakade millionärer, utan den finfinaste
societeten i gruvsamhället, som rekryterats från hela
världen — män sådana som Warburton Jones,
forskaren och skriftställaren, kapten Consadine vid ridande
polisen, Haskell, Nordvästterritoriets
guldkommissio-när, och baron von Schröder, en kejsares gunstling
med internationellt anseende som duellant. Och här
träffade han i bländande aftontoalett Joy Gastell,
som han hittills endast råkat på färdvägar, klädd
i päls och mockasiner. Han satt bredvid henne vid
bordet.
»Jag känner mig som en fisk på torra landet»,
tillstod han. »Ni alla andra ä’ ju så verkligt eleganta.
För resten hade jag ingen aning om att en sådan
orientalisk lyx existerade i Klondyke. Se på von
Schröder där. Han är faktiskt klädd i smoking,
och Consadine har stärkskjorta. Jag lade märke till
att han ändå går i mockasiner. Vad tycker ni om
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
