Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sikte lyste av ett gladt, leende, och han räckte
ivrigt Nigger sin hand. »Jag har hört alltihop om
er.»
»Jaså, ni har kanske läst San
Francisco-tidnin-gar . .. rättegångs- och polissaker», inföll Nigger
blygsamt.
»Nix.» Mannen skrattade och skakade på
huvudet. »Jag har bara studerat Klondykes senaste
historia. Jag skulle ha känt igen er, om ni varit rakad.
Jag var med då ni slog hela spelarvärlden med
häpnad vid ruletten på Elghornet. Mitt namn är Carson—
Andy Carson, och jag har inte ord för att beskriva
hur glad jag är åt att träffa er.»
Det var en spenslig karl med en smidig, sund
kropp, livliga svarta ögon och ett intagande
kamrat-likt sätt.
»Och det här är Syrprissjön?» sade han misstroget.
»Ja visst.»
»Och dess botten är belagd med guld?»
»Jo, något. Här är litet av bottensatsen.» Nigger
dök ner med handen i sin byxficka och tog upp
ett halvt dussin små klimpar. »Så’nt här är det.
Allt vad man har att göra är att dyka ner till botten,
blunda och ta upp en handfull. Se’n måste man
springa en halv mil, för att få blodet i omlopp
igen.»
»Å, det var då också rödaste fan,» svor Carson
med humoristisk min, men det var tydligt att han
kände sig besviken. »Jag trodde jag skulle få håva
åt mig hela klabbet. Nå, det var i alla fall livat att
komma hit.»
»Livat!» utbrast Nigger. »Om vi nå’nsin kan kom-
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
