Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rat har ställt till det trevligt för sig. Det gläder
mig att ni hade bättre förstånd.»
»Vill ni inte tala om för mig vad som har händt?»
bad Nigger.
Leendet, som blottade de vita tänderna inne i
det smutsiga skägget, var icke lovande. »Jo, visst
skall jag tala om det för er. Er kamrat har dödat
en av mitt folk. Det lipande kräket McCan tog till
flykten vid det första skottet. Han kommer aldrig
att rymma mera. Men mina jägare ha er kamrat
där uppe i bergen, och de ska nog få honom fast.
Han kommer aldrig till Yukondalen. Vad er
beträffar, skall ni hädanefter sova vid min eld. Och
det blir inga flera utflykter tillsammans med de
unga männen. Jag skall hålla ögonen på er.»
Niggers nya situation vid Snass’ eld var brydsam.
Han var mera tillsammans med Labiskwee än förr.
Så älsklig och oskyldig hon var, så var hennes
kärleks oförställda uppriktighet rent av fruktansvärd.
Hennes blickar voro kärleksblickar, varje ögonkast
var en smekning. Tjugu gånger samlade han allt
sitt mod för att tala med henne om Joy Gastell,
och tjugu gånger upptäckte han att han var en feg
stackare. Det svåraste var att Labiskwee var så
förtjusande. Hon var vacker att se på. Fastän hans
självaktning minskades för varje ögonblick han
till-bragte tillsammans med henne, njöt han av varje
sådant ögonblick. För första gången i sitt liv lärde
han nu verkligen känna en kvinna, och Labiskwees
själ var så klar, så fruktansvärt oskyldig och
okunnig, att han ej kunde misstyda den på en enda
punkt. Hon hade hela sitt köns primitiva godhet,
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
