Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över näsen. Men fallen komma att försinka dem
en vecka. Då jag skildes från dem där, höllo de på
att bana väg över klipporna så att de skulle kunna
komma fram med båtarna. Men jag längtade så att
få ge mig ut, så att jag lade ner proviant i min
ränsel och startade. Jag visste nog att jag skulle
träffa på dig stadd på rätta vägen.»
Nigger nickade, räckte ut handen och gav honom
en tyst handtryckning. »Låt oss ge oss av nu»,
sade han.
»Vi ska så tusan heller», utbrast Stabben. »Vi
stanna här så att du får vila dig och äta upp dig i
ett par dagar.»
Nigger skakade på huvudet.
»Du skulle se dig själv», protesterade Stabben.
Vad han såg var inte vackert. Niggers ansikte
var svart och rödt och skorvigt av upprepade
pm-kylningar. Kinderna voro infallna så att den övre
tandraden sköt ut ett långt stycke trots skägget.
Över pannan och omkring de djupt insjunkna
ögonen satt skinnet hårdt spändt, och det toviga
skägget, som skulle ha varit guldgult, var svedt av eld
och smutsigt av lägerrök.
»Bäst att bryta upp», sade Nigger. »Jag orkar
nog.»
»Du är ju svag som ett litet dibarn. Du kan inte
gå. Vad är det för brådska?»
»Jag är nu på väg att söka det yppersta i
Klondyke, och jag kan inte vänta. Det är alltsammans.
Börja packa. Det är det yppersta i världen. Det
är härligare än sjöar av guld och berg av guld,
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
