Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J öfven kärlek efter ert behag,
För domar, straff och nesa trygga.
Men ack, olycklig’ äro vi!
Vår kärlek måst’ med döden straffad bli.
Dock, den för gry mata döden bäfvar,
Han litet vet hvad trogen kärlek är.
Nej, himmel, gif jag rätt fick ha Myrtillo kär,
Jag glader gick, der döden strängast sväfvar.
Men o, att äran ock med lifvet ej försvann!
Det endast är, som Amarilli skrämma kan.
Är vår natur oss ofvanefter gifven
Och känner himlen sjelf för upphofsman,
Hvi att en grymmer lag då det förbjuda kan,
Hvarpå så högt naturen är begifven?
Skall himlen i sitt verk sig ofullkommen si,
Eli’ måst’ den stränga lag för orätt ansedd bli?
Men dig jag tusen gånger beder,
Myrtillo, ack förlåt den otacksamma själ,
Som, fast hon dig af hjertat menar väl,
Utvärte8 dock måst’ te sig grym och vreder.
Ej Amarilli, men en omild lag
Ar det, Myrtillo nekar sitt behag.
Och vill du hämnas, att din trohet illa lönes,
Så tänk, den plåga, du utstår,
Mig sjelf med lika grymhet öfvergår;
Allt ditt besvär mig innerst uti hjertat rönes.
Vår själ är ett; din sorg är min, min ock din tröst,
Och hvar din suck tycks uppgå ur mitt eget bröst.
Ja, hvar den tår du ur din ögon fäller,
Mig af min blod så många droppar gäller.
Parthenio klagar öfver sin Phillis* död.
O stränga död, o miskundslösa öde,
O grymma himlars afundsfulla slut,
H8n J dock nu min Phillis bragt till döde
Och släckt de sköna ögons gnistor ut?
Ack, har den bön ej rum hos eder funnit,
Som ur mitt kärleksfulla hjerta gick,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
