Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lenborg, hade inrättat närmare efter de franska
smak-mönster, som dessa vänner förordat. Samma rika,
kär-lekstörstande hjerta, samma varma, bittert lidande känsla,
som förråda sig i de sånger, hvari hon firade sin första
ungdomskärleks korta dröm, återfinna vi tjugu år derefter,
ehuru i mera förfinade uttryckssätt, i hennes klagan
öfver förlusten af det ideal, som den mogna qvinnan egnat
sin ännu tärande låga.
Fru Nordenflychts poetiska utveckling tecknas bäst
i sammanhang med hennes lefnadsöden. Hennes
familjenamn var Nordenflycht. Hon var född i Stockholm den
28 Nov. 1718. Hennes fader var kamrerare i
kommerskollegium, hette först Nordbom, men blef adlad 1727
och antog då det namn, som dottren gjort så ryktbart.
Hennes moder hette, Rosin och var af en gammal
prest-slägt. Fröken Nordenflycht ådagalade redan tidigt en
stor vettgirighet och mycken böjelse för läsning, i
synnerhet af poetiska arbeten. Modren sökte i början qväfva
denna böjelse, såsom enligt hennes tanke hinderlig för
flickans framsteg i qvinliga slöjder- och hushållsbestyr;
men fadren, i detta afseende mera fördragsam, beredde
henne efterhand tillfälle att utveckla sina själsgåfvor.
Hennes broders informator blef hennes första lärare. Af
denne erhöll hon undervisning bland annat i latinska
och tyska språken. När föräldrarne i hennes jQortonde år
flyttade från Stockholm på landet, lemnades henne större
frihet att följa sin medfödda fallenhet, och här upplät sig
för första gången hennes skaldeådra. Då började hon
äfven studera filosofiska skrifter, som lifligt sysselsatte
hennes uppmärksamhet och som voro på väg att hos henne
inplanta betänkliga tvifvel på sanningar, som hon förut
ansett heliga, då hon till sin räddning gjorde
bekantskap med en man, som, efter hennes egna ord, genom
invärtes arbete och utvärtes lidande redan blifvit fast i
sina tankar .... en ny Sokrates, som i utseende,
tanke-gåfvor och lefnadssätt temligen liknade den gamle. —
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
