Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekapadt är likgiltigt, och som under högtider af lek
och löje, eller under lättsinnet af ett låtsadt förakt för
hvad man saknar, blott illa döljer sin inre förtviflan
öfver det andliga väsendets undergång.
Jakob Fabricius var en ung man af synnerligen
lyckliga naturgåfvor, som han genom en grundlig
uppfostran gjort fruktbärande. Han förenade med ett
fördelaktigt utseende ett intagande sätt att vara, med djupa,
genom filosofiska studier skärpta tankar poetens lifliga
och inbillningsrika föredrag, med prestens och lärarens
milda allvar den unge mannens uppmärksamma galanteri.
Med ett ord: han var fullkomligt egnad att tjusa en
20-årig flicka af fröken Nordenflychts lynne och böjelser,
när han till henne ställdes i förhållande af lärare och
lärjunge. Historien om deras kärlek är i korthet denna:
tillfällen till en förklaring kunde ej fattas dem, den uteblef
ej heller länge och de beslöto att gifta sig med hvarandra.
Utförandet af detta beslut mötte likväl oväntade
svårigheter inom fröken Nordenflychts egen slägt, som ansåg
den nybakade adelsmannens dotter för god att blifva
pre&thustru, såsom hennes mormor hade varit. När
Fabricius efter fyra års förlopp blifvit amiralitets-pastor i
Carlskrona, utförde fröken Nordenflycht sitt beslut i
trots af slägten och gaf honom sin hand 1743, hvarefter
hon med honom nedflyttade till Carlskrona. Hennes
sammanlefhad med honom blef en fortsatt idyll, ett
paradis, såsom hon på flere ställen kallar det, i åtanken
hvaraf hon sedermera klagade: ^
Med dig, utvalda vän, jag paradiset byggde,
Ditt ljufva sällskap mig för alla stormar skygde;
Det lugn, den sälla frid, som i ditt inre låg,
Var mig en tänkeskrift som adlade min håg.
Och på ett annat ställe:
Hos min vän var all min trefnad,
Och hans lefnad
Var min ljufva tankero.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
