Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af dikter, som under namn af «Den sörjande
Turturduf-van» först ådrog henne en allmännare uppmärksamhet.
Denna samling innehåller, utom en epilog med
öfver-skrift «Lefhadsbeslut», åtta poemer, författade till kända
melodier, alla variationer öfver ett och samma thema:
hennes tröstlösa sorg, hennes ledsnad vid verlden och
längtan att till evig sällhet återförenas med sin make.
Så klagar hon i första sången:
Jag kan min fordna lnst ej ntan skräck betänka:
Jag kan mitt sinne ej uppå min jemmer sänka,
Att jag ej blir försatt uppå en sorgesjö,
Der vågor vräka mig, der jag dock ej får dö.
En sådan dyrbar vän är den, som jag begråter:
En sådan utvald ro ej kommer mera åter,
En ro, den jag ej kan tillfyllest tala ut,
Som lika stadig var från början ocb till slut.
Nu får jag blott mitt lif i bittra tårar draga,
Min tunga lefnadstid och min förlust beklaga;
Ej någon jordisk fröjd kan mer hugsvala mig;
Hvad skall mig lindring ge? Jag har förlorat dig!
Jag har således på min korta tid erfarit,
Hvad allrastörsta ro, och största smärta varit,
Men med den skillnad, att min fröjd var blott en stund,
Och sorgen varar till min lefnads sista blund.
I känslan af de plågor, som tillfogas henne af ett
minne, som hon dock ej kan lefva förutan, utbrister hon
i en annan af dessa sånger:
Minneskraft, du grymma plåga,
Som min låga
Ständig sorge-olja ger,
O, att nu din fart försvunne,
Och jag kunne
Aldrig minnas glädje mer.
På ett annat ställe:
Att i tiden glömma dig
Ar omöjligt för mitt hjerta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
