Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det i Atterboms Siare och Skalder anförda prof af
denna diktsamling och de qvinliga Tankespelen är
sammansatt af flera särskilda dikter.
Sjukdomskrämpor, som angripit henne under
vistelsen på Lidingön, förmådde henne efter ett års förlopp
att återvända till Stockholm för att söka läkarvård. Hon
uppslog nu der sina bopålar för beständigt.
Misanthro-piska grubblerier uppfyllde hennes själ och hon tog sig
åter före läsa filosofiska skrifter, för att i dem söka en
lösning af lifvets gåta, som i hennes närvarande
stämning började synas lika fruktansvärd som den är
hemlighetsfull. Den plats af andlig förmyndare, som först
Tideman och sedan Fabricius hos henne uppfyllt, intogs
nu af hennes slägtinge akademi-sekreteraren
Klingen-berg i Upsala. Hennes qvinligt veka natur var såsom
rankan, hon behöfde för medvetandet om sin trygghet
något att stödja sig vid, och hennes hjerta, städse öppet
för de ömmaste känslor, fästade sig med innerligaste
till-gifvenhet och tacksamhet vid det starkare väsen, som
lånade henne sitt stöd. Klingenberg synes i alla
afse-enden hafva förtjent hennes förtroende: också lyckades
han efterhand att återskänka henne själens lugn.
Förhållandet mellan dessa båda slägtingar var sådant, att
Gyllenborg i sina biografiska anteckningar synes tveka
om han skall kalla det kärlek eller vänskap. Det var
förmodligen detta slags vänskap, hvaraf endast qvinnan
är mäktig, detta slags vänskap, som i hängifvenhet och
sjelfuppoffring täflar med kärleken sjelf.
Från år 1744 till år 1750 utgaf fru Nordenflycht
en poetisk årsskrift benämnd Qvinligt Tankespel af en
Herdinna i Norden. Samtidigt utgaf hon äfven sina
«Tankar om Skaldekonstens nytta» och en glädjedikt i
fem sånger kallad «Det frälsta Svea», och var äfven
sysselsatt med andra poetiska försök, bland annat äfven för
theatern, som icke blifvit utgifne eller fallit i
förgätenhet. Denna tid, intill år 1753, utgör den första perioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
