Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande fläckar. Kritiken skall bittida eller sent framställa dem för
allmänhetens ögon och näpsa högmodet.
Våra sammankomster slutades med en souper hos Aspasie, der hon
visade sig lika så behaglig som hon varit det vid skrifbordet, alltid intagande
sitt rätta ställe, hvarhelst man kunde henne finna. Timmarne försvunno
nnder ett roligt skämt och infall, som icke voro studerade. Bör jag vid
åtanken på de sälla stunder jag åtnjutit som skald sörja förlusten af den
ntvärtes lyckan? Hvilken tjenst, ehuru hög den kunnat anses, hade
förmått att meddela mig samma oskyldiga .och förtjusande nöjen? Kretsen af
min varelse utvidgades så väl i anseende till känslan som tankarne. Jag
har åtnjutit som menniska all den sällhet, som menskligheten är mäktig
att åtnjuta.
Vid en flyktig genomläsning af de poemer af fru
Nordenflycht, som tillhöra dessa samlingar, igenkänner
man genast det nya inflytande, under hvilket hon ställt
sig. De båda grefvarne fullbordade hvad Fabricius
begynt, att inviga sin vittra väninna i den franska
litteraturen, och de gingo längre än han deruti att de, Sjelfva
begge delaktiga af den tidens mest utsökta
aristokratiska-uppfostran, som de båda haft tillfälle att än ytterligare
förfina genom flerårig anställning vid ett hof, der Lovisa
Ulrika gaf tonen och prins Gustaf, sedermera Gustaf Hl,
var framtidshoppet, sökte öfvertyga henne att Frankrikes
vitterhet var Sjelfva blomman af all poesi, och att dess
mönster voro de högsta, som den nya svenska
vitterheten kunde följa. Deras bemödanden gingo för fru
Nordenflycht icke förlorade. Med den smidiga bildbarhet,
som utmärkte hennes riktbegåfvade qvinliga natur,
mottog hon och tillegnade sig för lifvet dessa nya intryck.
Hennes dikter från denna tidpunkt förråda icke allenast
en vidsträckt bekantskap med Frankrikes då för tiden
mest populära filosofiska och esthetiska skrifter, utan
äfven en sträfvan, och en ganska lyckad sträfvan, att
tillegna sig dess skalders egendomliga tankegång,
bildomfång och framställningsart, — en sträfvan, som sträcker
sig äfven till Sjelfva det språkliga uttrycket. Hennes
poetiska stil blifver från denna tidpunkt mera klar och
korrekt, men får tillika en liten fransk anstrykning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
